manolito68

Ska skriva om katterna idag också..
Jag lovar att det ska skrivas om mycket annat också..

Men, det är svårt att låta bli eefter dagens äventyr..
Som slutade lyckligt till slut..

Gammelkatt Bonnis väcker oss inatt som vanligt med sitt ylande..
Men, det är man så van vid att man bara somnar om..

Den katten har ropat på vargen allt för många gånger..
Att vi skulle ha svårt att ens bry oss om det så brann i sängen..

Men, då mitt i hans jamande..
Hör jag att det är en annan katt som ger ton..

Upp far jag fort som bara den ur sängen..
Börja med Djoos som lyckats som vanligt sätta sig på balkongen..

Det låter kanske inte så konstigt..
Men, vi bor på andra våningen..

Men, tydligen var det inte han som hade tröttnat på livet där ute..
Så det var bara att gå ner och kolla statusen där nere..

In kommer Elvis och Ozzy med en sladd..
Troligtvis han som suttit där nere och ylat..

Dock saknas fortfarande Torsten..
I vanliga fall är det inget jag oroar mig över..

Men, klockan var fem på morronen..
Och att han inte visat sig på länge gjorde mig fundersam..

Bara på med kläderna och ut och leta..
Och hoppas på det bästa..

Jag hinner inte gå så värst långt..
Förrän jag hör honom använda alla sina röstresurser..

Men, jag ser honom inte..
Jag tittar fisk och mittemellan..

När jag är smart nog och kollar fågel så får jag syn på honom..
Då har han sprungit upp i ett träd..

Troligtvis har han blivit skrämd och vågar sig inte ner..
Och nu blivit sittandes där..

Hur länge har jag ingen aning om..
Men, han lugnar ner sig efter ett tag då han förstår..

Att hans husse har hittat honom..
Och tänker rädda honom..

Men, den som känner mig..
Vet att klättra i träd är inte riktigt min grej..

Och vem ringer manklockan fem på morronen..
Inte ens brandkåren vill masa sig ur sängen då..
Inte för en liten katt i alla fall..

Så Torsten fick snällt sitta där och vänta..
Tills jag fick tag i någon som mer liknar en apa..

Runt tolv dyker min snälle svåger upp..
Och klättrar upp till honom som den värsta apa..

Dom blir säkert inga polare..
Men, ner kom han..
Och fort som fan sprang han hem..

Nu ligger han och sover som en gris..
Och förhoppningsvis har han lärt sig något..

Att jag numera har fem katter..
Är knappast någon hemlighet..

Och skriva att det är lagom..
Är nog inte ens nära sanningen..

Hur många man har spelar nog roll..
På hur man bor..

Jag bor jättebra för mina små liv..
Då dom har möjlighet att gå ut varje dag..

Men, ska man ha mer än fem..
Då måste man bara bo på landet..

För om jag gjorde det..
Med en jåttestor gård..

Då skulle jag nog ha mer katter..
Än jag kan räkna till..

Det tråkiga med det kan kanske vara..
Att man inte har tid med alla..

För jag tänker aldrig ha en katt..
Bara för att jag ska ha en..

Alla behöver dom sin tid..
Bara dom själva får bestämma när..

Katterna är en oerhört stor krydda i mitt liv..
Som vore oerhört tråkigt att vara utan..

Det händer varje dag någonting med dom..
Som får en att skratta eller nästan börja gråta..

Idag insåg jag att vi nog har mer katter..
Än vad vi kan hålla koll på..

Men det är bågot vi mest skrattar åt..
När det uppstår små fadäser..

Sambon ringde mig imorse och bad mig om en grej..
Och jag frågade henne om någon katt var ute..

Svaret blev ganska snabbt nej..
Men, jag sa att jag inte hade hittat Ozzy..

Men, sa att jag hade sett dom andra fyra..
Då kom hon på att Oxzzy hade nog gått ut..

Jag gick och ropade på Ozzy..
Och mycket riktigt var han ute..

När jag skulle åka till jobbet..
Så öppnade jag dörren igen och då ramlade Elvis in..

Jag kliade mig i huvudet..
Och insåg att jag nog räknat Djoos två gånger..

På väg till jobbet kom jag på mig själv..
Att sitta och le åt det inträffade..

Fem katter är som sagt..
Kanske någon för mycket..
Men, förbannat roligt har vi...

Jag måste bara skriva ett par rader om det..
Trots att det gått ett par dagar och nästan alla har glömt den..

Jag erkänner direkt att jag tittar på den gärna..
Och skäms inte över det..

Fast jag tar det med en klackspark..
Numera i alla fall..
Det var värre för ett par år sedan..

Då blev jag skogstokig när inte rätt låt vann..
Och det gör den väl knappt aldrig..

Så jag bestämde mig att det är för jobbigt..
Att bry sig om vem som vinner..

Att tävla i musik är ju egentligeen omöjligt..
Och man borde låta bli..

Men, nu till årets spektakel..
Som åter igen bekräftar att jag inte har rätt smak..

Jag bara satt och gapade..
När folket hade sagt sitt i Sverige.

Och hade C. af Ugglas vunnit..
Då hade jag nog svimmat för första gången i mitt liv..

Men, som jag läst någonstans..
Underskatta aldrig det svenska folket..

Att Norge vann den stora finalen är inte mycket att säga om..
En värdig vinnare, men inte min absoluta favorit..

Min favorit kom lite längre ner..
Eller om jag ska vara ärlig..

Den kom sist i finalen..
Och min smak är som vanligt..

Inte den rätta..
Jag får väl skylla på att jag är tondöv...

Jag läste att folket ville kicka Björkman för att det går så dåligt..
Men, för helvete säger jag..

Det är ju folket själva..
Som har bestämt vem som skulle vinna..

Men, det är väl så typiskt..
Att man måste ha någon att skylla på..

Vad som än händer till nästa år..
Finns en sak som är helt säker...

Och det är att jag tänker sitta bänkad framför tvn..
Och följa det med spänning..

Språk är verkligen inte min grej.
Jag har alltid haft det tufft med det..

Jag är nöjd att jag behärskar svenskan någorlunda..
Vid enstaka tillfällen fick jag en trea..
Annars var tvåan det vanligaste i betyget..

Och jag är väl ganska nöjd att modersmålet
Är ett språk som inte ställer till det allt för mycket för mig..

Annat är det med övriga språk..
Jag är verkligen bedrövlig..

Jag önskar att jag framför allt behärskade engelskan..
Det skulle göra saker så mycket enklare..

Visst tar jag mig fram..
Men, det är grymt knackigt..

Tyskan kan jag förstå lite grann av..
Men, att snacka med någon är helt omöjligt..

Och nu har jag börjat kolla på en kanal via internet..
Med ett språk som är helt omöjligt att begripa något av..

Jag kollar ca fyra timmar i veckan..
Och på ett år har jag lärt mig två ord..

Polskan är verkligen något i hästväg
Som man inte ens kan gissa sig till ett ord..

Det är nu jag förstår..
Vilket helvete dom måste ha..

Som kommer till Sverige..
Och måste lära sig svenska..

Sen handlar väl en hel del om vilja och måsten..
Då jag klarar mig utan polskan..

Men, om jag skulle flytta dit..
Hade jag säkert kunnat mer än två ord..

Lättast hade det ju varit..
Om alla hade pratat svenska..

Men, lösningen är ju en babelfisk..
Som jag stoppar i örat..

Och med den kommer jag att förstå..
Den värsta polskan vi någonsin har hört..

Nu tänkte jag inte skriva om den mellan sambon och mig..
För den är så bra den bara kan vara..

Hon säger hur jag skall göra..
Och sedan gör jag så...

Utan det skall handla om våra små barn..
Och inte vilka som helst utan våra katter..

Jag tar det från början..
För vi har inte alltid haft fem stycken..

Har man inte djur eller kanske just katt..
Så förstår man kanske inte att allt och alla går ihop..

Katter är som människor i det här fallet..
Dom fungerar inte ihop med vem som helst..

I alla fall så när sambon och jag träffades..
Så hade hon en katt och jag hade ännu inte skaffat någon..

Bonnis som den numera 18-årige katten heter..
Hatade mig från första dagen..

Precis som en styvson skall göra..
Jag hade ju gett mig in på hans revir..

Som hade försvarade med stolthet..
Än idag tycker han sådär om mig..
Fast han har väl accepterat mig..

Men skall jag lyfta på honom..
Så morrar han som om han skulle vilja döda mig..
Det gör han inte åt någon annan..

Jag skaffade mig en katt strax efter sambon och jag träffades
En liten Honken som kom i kläm på alla de sätt..
Men, det är en annan historia..

Till slut så bestämde mig att han skulle flytta in hos Bonnis
På försök till att börja med..
Och det gick rätt hyffsat..

Lille Honken var ju ung och ville busa..
Vilket var lite för mycket för den gamla..

Vi kände att något måste göras och beslutade att skaffa en katt till..
Ihop om att det skulle bli mer harmoni..

Vilket det också blev när lille Djoos kom till familjen..
Snabbt glömde Honken bort Bonnis..

Och ägnade all sin tid åt den nye lille kattungen..
Som trots den tuffa behandlingen av Honken..
Blev jättekär i honom och avgudade honom..

Var Honken utomhus så låg Djoos vid dörren och väntade
På att han skulle komma hem så han fick vara med honom..

Harmonin i vår lilla familj var perfekt..
Men, säg den lycka som vara för länge..

Bara två år senare blev Honken överkörd och dog..
Och lille Djoos var inte lycklig längre..

Det som då är enklare med katt än med barn..
Är ju att man kan skaffa en ny..

Vilket vi gjorde och lille Elvis var vår nye familjemedlem..
Och hoppet om att harmonin skulle återfinnas..

Men, Djoos och Elvis blev inte dom kompiisar vi hoppats på..
Utan var mest osams.

Men, det var väl inte värre än att vi kunde låta det vara..
Men, den perfekta harmonin saknades..

Så fick vi ett ryck förra sommaren..
Och bestämde oss för att skaffa två katter från samma kull..

Och som vanligt vet man ju inte hur det skall gå..
Det känns som ett litet lotteri..

Men, vi drog verkligen högsta vinsten..
Och alla verkar ha funnit sina platser..

Bonnis är en sur gammal katt som alla låte vara ifred..
Djoos har sluppit all bråk med Elvis..
Då Elvis har funnit sin nya roll här..

Han har nämligen blivit pappa..
Åt dom två små katterna Torsten och Ozzy..

Från dag ett då dom kom hit..
Så har han pysslat om dom..

Han har låtit dom ta skydd hos honom
Han har tvättat dom så mycket som det bara går..
Dom helt enkelt avgudar honom..

Så nu hoppas vi familjen får se ut så här ett bra tag..
För nu är harmonin helt perfekt..

Och jag lovar..
Fem katter räcker gott..

I Sverige älskar vi det ordet..
Och vi mår som bäst när det är det..

Att jobba sju till fyra är det..
Eller ååta till fem om ni så vill..

Jag har gjort det..
Och visst hade det sina fördelar..

Idag är jag så kallad säsongsarbetare..
Där det är lite lugnare från April till Juli..

U´nder dom här månaderna får jag ofta höra..
Du har det bra du som har mer eller mindre semester nu

Och visst fasen är det bra..
Över dom här månaderna tänker jag inte klaga..

Då är livet underbart..
Och jag önskade att det alltid vore så..

Men vad folk glömmer..
Är att det finns åtta andra månader..

Som är ganska tuffa..
Och man behöver några månader på sig
Att få tillbaka energin som gick åt under säsongen..

För då jobbar vi inte som folk tror..
Att jag går hem efter åtta timmars jobb..
Att jag har lediga helger som alla andra..

Utan då snackar vi allt från 50-75 timmars veckor..
Som sliter rätt hårt på en gammal man..

Nu skall jag inte påstå att jag är gammal..
Men, det märks att man inte är 20 år längre..

Det här kanske låter som en klagovisa..
Men, jag försöker bara att få folk att förstå..

Att ledigheten man har..
Är intjänad för längesedan..

Och att jag läntar tillbaka till ett lugnt och stilla..
Sju till fyra jobb som är slut när man går hem..

När jag gör det brukar jag åka ut till mitt gamla jobb..
Och det är kul att hälsa på..

Men det är ännu roligare att åka därifrån..
Och inse att man har det faktiskt ganska bra...

Många människor är duktiga på just någonting..
Och tycker givetvis det blir roligt då..

Och när allt fungerar känns det som den enklaste sak i världen..
Att vara en vinnare klarar alla av att vara..

Det är när motgången står runt hörnet..
Som agnarna skiljs från vetet..

För den duktige lyckas få något possitivt ur det också..
Medans den klene tror världen ska ramla ihop när som helst..

Jag jobbar oerhört mycket med att sluta vara den senare varianten..
För att lättare kunna acceptera att inget går på räls..

Men, vid varje motgång börjar jag fundera..
Och undra om jag verkligen är rätt person till det här..

Trots att jag faktiskt imponerat stort på det jag gjort..
Och fixat det bättre än någon kan begära..

Det som facinerar mig absolut mest..
Är hur väl jag känner mig själv och mitt återkommande beteende..

Men, trots detta känner jag mig maktlös..
Varje gång jag ramlar i gropen..

Så det är nog bara att erkänna att man är den man är..
Och istället jobba på att minimera skadorna som sker vid motgångar..

Sen är ju en liten tröst, en mycket liten sådan..
Att även dom riktigt stora och framgångsrika tvivlar på sig själva ibland..

Dags att börja om med en ny framgångsvåg..
Och undvika motgångar..

För nu jävlar är det slut på det..
Sa han och glömde vad han precis skrivit om..

Finns det frågar någon
Klart det gör säger jag..

Sen om man har möjlighet till det eller inte
Är ju en helt annan sak..

Oftast är det nog vägen dit..
Som är den mest intressanta..
Och säkert roligast också..

När man väl står där..
Kanske det inte var det man drömde om..
Utan vill någon annanstans..


Men, det jag ser som livskvalité..
Är jag säker på att grannen inte är lika impad av..

Alla tycker vi olika..
Och givetvis finns inget rätt svar..

För många är det att umgås med sina vänner..
Som är den perfekta dagen..

För mig kan en dag hemma..
Framför datorn och TV:n vara lika perfekt..

Och i båda maskinerna hör man ljudet av sport..
Om det är tennis, hockey eller speedway spelar mindre roll..

Jag älskar sport och kommer aldrig att få nog..
Och visst är "LIVE" bäst..

Men, där får man oftast nöja sig med en match..
Jag älskar att zappa..

Mellan tre till fyra tennismatcher på datorn..
Eller ett par hockeymatcher på tv:n

Allting sker samtidigt..
Det kallar jag det perfekta livet..

Mitt alltså..

Dags att zappa vidare....

Hej på er alla..

Jag trodde aldrig det skulle hända..
Men, jag har blivit sugen igen..
Sugen på att skriva av mig lite..

inte alls som förra gången..
Det kanske blev lite väl stort då..

Nästan så att jag tvingade mig själv till det
Blev mer som kvantitet istället för kvalitet...

Vad jag tänker skriva om får vi se..
Det finns mycket som rör sig i mitt lilla huvud..

Vad har då hänt sedan jag slutade sist..
Det har ju faktiskt gått ett helt år..

Jag har blivit ett år äldre..
Och allt med vad det innebär..

Som mindre hår
Större mage..
Och säkert sämre kondition..

Jag har fortfarande samma sambo.. *lyckliga mig*
Vi bor fortfarande i samma lägenhet
Fast vi har börjat kolla på lite hus..
Det bor nämligen en liten zigenare i mig..

Jag har samma jobb kvar..
Och trivs bättre än någon sin..
Det har nämligen blivit ordning och reda på torpet..

Det enda som jag kan komma på som är annorlunda..
Är att vi har fått två familjemedlemar till..

Det är ytterligare två katter till..
Som heter Ozzy och Torsten..
Dom är vita som dom andra tre och är tvillingar..

Det här får väl räcka som en nystart..

Jag hoppas inte det dröjer så länge till nästa gång..

På återseende..