manolito68

När jag började för knappt ett år sedan..
Hade jag absolut ingen aning om jag skulle vara kvar..

Snart ett år senare..
Och fortfarande skriva..

Och fortfarande tycka det här är skitkul..
Att tycka till..
Om allt mellan himmel och jord..

Jag vet att jag hade det tufft i sommras..
Inte med livet precis..

Men, ,med orken att sätta sig ner..
Och skriva ett par rader..

Mycket var nog att jag kände att jag kom efter..
Och att uppförsbacken blev väldigt stor..

Och jag ska erkänna att det var nära..
Att jag kastade in handuken..

Men, jag bestämde mig för att låta det bli vilande..
Det som jag kommit efter..

Men, jag räknar med att göra det färdigt..
När tid och lust finns..
Tills vidare ligger det på is..

Tills vidare ska jag försöka tycka till..
Lite om ditt och datt..

Ibland blir det några snälla ord..
Ibland ska någon få en känga..

Oftast blir det dock om saker som händer..
I min lilla smala värld..

Kalla mig kanske egoist..
Men, jag tänker inte skriva om..

Hur synd det är om lille Ascmed i risiputtiland..
Om hur han måste gå tio mil..
För att kunna snyta sig i sin lilla näsa..

Det har aftonbladet och övriga tidningar..
Fullt upp med att syssla med..

Den här bloggen kommer alltid att handla om mig..
Och dom som rör sig runt mig..

300:e inlägget..8-)

Ett halvår går fort..
Fortare än man ibland vill..

Jag har nu hållt på med min blogg..
I just ett halvår..

Och ska jag vara ärlig..
Så trodde jag den skulle vara död för länge sedan..

Men, det är kul att skriva..
Och framför allt tycka..

Läser någon det sedan..
Och får ut något av det..

Så blir man ju än mer inspirerad..
Att fortsätta ett halvår till..

Men, visst har det gått i vågor..
I början sprytade det ur mig..

Och jag kunde skriva hur många inlägg som helst..
Efter hand har det minskat..

Och jag försöker skriva ett om dagen..
Vilket har gott sådär under sommarmånaderna..

Ett tag hade jag problem med att komma på..
Vad jag skulle skriva om..

Idag är det tvärtom..
Ideerna finns där hela tiden..

Men, inte orken och lusten..
Att skriva..

Men, jag biter ihop..
Och jag vill inte ge upp..

Gummibandet dras ut ju längre man blir efter..
Och frågan är om man ska orka ta sig ifatt..

Jag har bestämt mig nu i alla fall..
Att göra ett rejält försök..

Att komma ifatt det jag jag slöat bort,,
För jag vill sitta här om ett halvår..

Och säga att nu är det ett helt år..
Som blogglivet passerat..

Visst skulle jag kunna ändra mig..
Och bara skriva ett inlägg i veckan..

Men, början man släppa på det..
Är det lätt att det sedan blir en i månaden..

Och sedan dör bloggen ut..
Och det vill jag inte just nu..

Jag vill att den här ska leva för alltid..
Både för min egen skull och för dom få som gillar att läsa den..

Är en fråga som många ställer sig..
Företag som privat..

Och när det gäller företag..
Så beror det väl lite på vad man sysslar med..

Och är det så att man vill åt kvantiten..
Så blir det att tumma på kvaliten..

Och som privat vill åt kvaliten..
Så får man oftast betala lite mer för det..
Ganska självklart..

När det gäller min blogg..
Har jag funderat en hel del..
På vad som är viktigast..

Kvantiteten har blivit mindre sedan jag började..
Mest beror det på att finna ämne..

Men, jag tycker fortfarande jag skriver väldigt mycket..
Då jag har något ämne varje dag..

Blir då kvaliteten lidande?
Kanske, eller kanske inte..

Jag tror inte kvaliten skulle öka..
Om jag bara skrev en gång i veckan..

För vad är bra?
När jag tycker det är sådär..
Tycker någon annan att det är lysande..

Och när jag tycker jag skrivit något fantastiskt..
Finns det alltid någon som tycker det är sådär..

Jag kan ta mina föräldrar som exempel..
Min mamma tycker allt jag skriver är lysande...
Medans jag nog aldrig kommer impa på pappa..

Så mitt val kommer att forsätta..
Att låta kvantiteten flöda..
Och låta andra avgöra kvaliten..

Så var det dags att skriva..
Mitt 200:e inlägg..

Ska erkänna att det var svårts att se..
Framför sig för drygt fyra månader sedan..

Att jag skulle hålla på så länge..
Att det skulle bli 200 inlägg..

Och inte tänker jag ge upp än..
Men, inte heller tvinga mig till att hålla på..
Bara för att jag ska..

Den dag jag tröttnat på det här..
Då slutar jag..

Nu skriver jag fortfarande varje dag..
Vilket man inte vet hur länge man orkar med det..

När jag började hade jag två till tre inlägg varje dag..
Men, jag kände att det blev för mycket..

Jag tycker just nu att ett inlägg om dagen är precis lagom..
Men, det hinner ju ändra sig på resans gång..

När jag började i december förra året..
Trodde jag att jag bara skulle skriva om sport..

Men, upptäckte att jag faktiskt tänker på annat också..
Och har åsikter om det

Sedan håller kanske inte min sambo med mig..
Men, jag tycker den här bloggen är bevis nog..

Det svåraste att skriva..
Är inte att få ihop en text..

Det är vilket ämne det ska handla om..
Ibland bara sprutar det ur ämnen..
Och ibland får man skriva om vädret..

Lättast är ju alltid om det händer någon kul sak...
För händelser i vardagslivet är det ju bara att berätta vad som hänt..

Där behövs knappast något ordbajseri..
För att få ihop en text..

Jag vill nämligen undvika det så mycket som möjligt..
Att bara skriva för skrivandets skull..

Naturligtvis kan det inte bli bra varje gång..
Men, jag försöker varje dag..
Att tänka på att kvalite är viktigare än kvantitet..

Om jag fortfarande kan stå för det..
När Jubileum del 3 är aktuellt..

Det får vi se då..
Om den här bloggen överlever så länge..

Visst är det något man känner ibland..
När man saknar det..
Men, inte kommer åt det..

Jag trodde jag skulle känna det..
När det nu varit strul med den här sidan..

Men, det har faktiskt varit lugnt..
Det är nog mer frustation jag känt..
När det inte funkat..

Skriva kan jag ju göra ändå..
Fast det har iag i och för sig inte gjort..

Men, känslan av att veta..
Räcker många gånger..

Abstinens har jag däremot känt sedan länge..
När det gäller speedway..

Säsongen är för kort..
Och tävlingarna för få..
Tycker jag i alla fall..

Vore det tävlingar året runt..
Så skulle man säkert tröttna..
Precis som med allt annat..

Jag var..
Notera var..

Väldigt beroende av att lira poker..
Jag hade ett enormt sug varje dag..

Och hade jag pengar på mitt spelkonto..
Så gick nästan varje vaken timme åt det..

Och hade jag inga pengar på kontot..
Så hade jag verkligen en enorm abstinens efter det..

Jag tycker fortfarande poker är skitkul..
Men, det där stora begäret har svallnat..
Vilket är ganska skönt..

Förutom speedway..
Vill jag nog påstå..

Att jag saknar abstinens helt och hållet..

Jag vill påstå att när det gäller uteliv..
Och alkohol..

Har jag aldrig haft abstinens när det gäller det..
Inte ens när jag levde det livet..

Många gånger handlade det egentligen om..
Dålig fantasi..

Man tog inte sig för något annat..
Och då blev det det enda alternativet..

Trist kan det låta..
Och jag kan bara hålla med..

Gladast är jag att jag inte är där längre.

En sak till jag vill ha..
Och det är nu och för evigt..

Sommar, sol och ljust dygnet runt..
Då mår jag som bäst..