manolito68

Många människor är duktiga på just någonting..
Och tycker givetvis det blir roligt då..

Och när allt fungerar känns det som den enklaste sak i världen..
Att vara en vinnare klarar alla av att vara..

Det är när motgången står runt hörnet..
Som agnarna skiljs från vetet..

För den duktige lyckas få något possitivt ur det också..
Medans den klene tror världen ska ramla ihop när som helst..

Jag jobbar oerhört mycket med att sluta vara den senare varianten..
För att lättare kunna acceptera att inget går på räls..

Men, vid varje motgång börjar jag fundera..
Och undra om jag verkligen är rätt person till det här..

Trots att jag faktiskt imponerat stort på det jag gjort..
Och fixat det bättre än någon kan begära..

Det som facinerar mig absolut mest..
Är hur väl jag känner mig själv och mitt återkommande beteende..

Men, trots detta känner jag mig maktlös..
Varje gång jag ramlar i gropen..

Så det är nog bara att erkänna att man är den man är..
Och istället jobba på att minimera skadorna som sker vid motgångar..

Sen är ju en liten tröst, en mycket liten sådan..
Att även dom riktigt stora och framgångsrika tvivlar på sig själva ibland..

Dags att börja om med en ny framgångsvåg..
Och undvika motgångar..

För nu jävlar är det slut på det..
Sa han och glömde vad han precis skrivit om..