manolito68

Männsikan är tyvärr det..
Och hinner inte umgås..

Med någon annan..
Än sig själv..

Vilket är jävligt trist..
Då det sällan krävs så mycket..

För att vi ska hinna ägna..
Lite tid åt varandra..

Jag minns det som..
Att vi åkte jämt och ständigt..

Och hälsade på någon..
När vi var små..

Var det inte släkten..
Så var det några vänner..

Eller minns man det..
Bara som man vill minnas det..

En stor bov i att det ser ut som det gör..
Är televisionen med allt vad det innebär..

Förr hade vi bara två kanaler..
Idag är kanalerna oändliga..

Jag hoppas jag aldrig har..
Och aldrig kommer..

Låta bli att umgås med någon..
Bara för att det finns något jag vill se på tv..

Jag lovar att ta upp jakten..
På gamla vänner..

Som jag inte sett på år och dagar..
För att börja umgås igen..

Så se upp där i era gömmor..
Snart står jag utanför dörren..