Godisgris..

Var inget jag var som liten..
Då jag inte hade några problem.
Att spara mitt lördagsgodis..

Eller åtminstone försöka..
Då jag hade en lillasyster..

Som hade en sökare i sig..
Som sökte upp min godis..

Och smakade av den..
Och den var tydligen god..

För det fanns sällan något kvar..
Om jag inte lyckats gömma det väl..

Åren gick..
Och godisbegäret blev större och större..

Idag är det min sambo som får gömma sitt godis..
För att det inte ska hamna i min mage..

Hon har även kommit på att..
Köpa "äcklig godis" för att få ha den ifred..

För öppnar jag en påse godis idag..
Så äter jag den tills den tar slut..
Och det brukar gå rätt fort..

Godis blir sällan för gammal här..
Det är snarare spriten som blir..

Som tur är finns det ingen godis på jobbet längre..
Så där sparar man några kilon..

En rolig händelse när vi hade godis ståendes lite överallt..
Var när jag fastnade i en burk med handen..
Och inte kom loss..

Jag fick be om hjälp..
För att komma ur burken..

Jag försöker tänka på mitt godisintag..
Och undvika att handla för ofta..

Då man redan är lite för tung..
Behöver ju inte några chockladkakor hjälpa till med det..

Men, det är inte alltid så lätt att låta bli..
För det är ju så satans gott..

Då gäller det att ha disciplin..
Vilket går sådär..

Tur du inte jobbar i en godisaffär säger någon..
Men, jag tror det är medicinen..

Efter en månad med all möjlig godis..
Tror jag man är så less på det..
Att man aldrig mer vill se det..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback