manolito68

Jag har funderat på det en del..
När vissa vinner och vinner och vinner..

Någonstans borde det finnas en mättnad..
För hur gott någonting än är..
Så klarar man inte äta hur mycket som helst..

Säkert tycker någon att man inte ska klaga så länge man vinner..
Det är nog sant..

Men, det handlar inte om det..
Ta Roger Federer som exempel..
Han vinner jämt..
Och så är det faktiskt..

Jag tror han lirade över hundra matcher i fjol..
Och förlorade endast fyra..
Fruktansvärt imponerande..
Att lyckas hålla skärpan uppe match efter match..

Men, jag tror säkert han hela tiden har små delmål..
Och fastän han vinner varje match..
Gör han det ju inte helt överlägset..
Det kanske är lättare då också..

Jag minns året då VLH gick upp i Allsvenskan i hockey..
Då var vi totalt överlägsna i varje match..
Vann var och varannan med tvåsiffrigt..
Det var riktigt tråkigt..

Att vara överlägsen någongång kan väl vara trevligt..
Men, inte match efter match..
Vi lever ju i landet lagom..

Vilka segrar är då roligast?

Definitivt dom oväntade..
När ingen räknat med seger..
Och man hellt plötsligt slår till..
Det är det som värmer mest om hjärtat..

Och visst är det roligare att vinna än förlora..
Och vinna kommer alltid att vara kul..
Men, att alltid vara överlägsen tröttnar man nog på..