manolito68

Idag är det faktiskt det..
Så länge sedan jag träffade min sambo..
För allra första gången..

Jag minns att det var ett väldigt nervöst möte..
Vi hade ju pratat ganska länge via intenet..

Men, det är ju en sak att sitta framför en dator..
Och sedan vara naturligt trevlig..

Men, med facit i hand..
Så kan man väl säga att det gick ganska..

Jag sitter här och tycker att sju år är en lång tid..
Så funderar man på hur länge sina föräldrar varit ihop..

Över 40år har verkligen respekt med sig..
Då känner man nog varandra rätt väl..

För visst märker man att..
För varje år som går..

Så blir man mer som en enda individ..
Jag kan tänka på att jag är sugen på något..

Och innan jag hinner..
Så har hon sagt..
Att det vore gott med just det man tänkt på..

Och en annan sak som jag lärt mig..
Tack vare min sambo...

Är att njuta av ledighet..
Innan var jag grymt rastlös alltid..

En sak också..
Kär är svårt att vara varje dag..

Men, det som jag tycker betyder väldigt mycket..
Är att min sambo är min bäste vän..

Att alltid ha någon vid sin sida..
Ger trygghet..

Och det mår man bra av..
Jag i alla fall..

För det är inte alltid livet är så lätt..
Och då är det skönt att ha någon som tycker synd om en..8-)