manolito68

Jag kan inte låta bli..
Fast jag borde..
Det sliter nog hårt på hjärtat..

Att slitas mellan hopp och förtvivlan
När det är idrott på tv..

Men, jag har säkert skrivit om det förr..
Att det är ju mer än halva nöjet..

Att engarera sig i matchen, eller tävlingen..
Gör ju tillställningen så mycket roligare..

Att sitta rakt upp och ner..
Och bara titta..

Det finns inte för mig..
Då kan jag lika gärna stänga av tvn..

Sambon är dock inte lika road..
Och impas inte av min inlevelse..

Men, jag tror hon har börjat finna sig i det..
Men, knappast acceptera det..

Hon brukar fråga mig..
Om hon ska sätta på sig hörlurarna..
Och lyssna på musik..

Så då undviker hon det mesta..
Av mitt kommenterande..

Och det kanske är tur..
Att jag slipper höra mig själv..

Jag minns OS-finalen i hockey ifjol..
Då var jag helt slut efter matchen..
Kändes nästan som man varit med och lirat..