manolito68

En av mina första minnen är jag bara knappa två år..
Men, jag tror jag har god hjälp av fotografier därifrån..
Iaf var det något så fantastiskt som snö på julafton..

Mitt nästa minne..
Och kanske det första är jag fem år..
Jag minns att tomten hade samma klocka som pappa..
Minns att jag kommenterade det också..
Och pappa var inte hemma..
Men, lägga ihop allt det när man är fem år är inte lätt..

Har på senare år varit tomte åt syskonbarnen..
Med kommentaren: "Det är ju Mano"
Dom var inte mer än runt fem år..
Barn kanske bara är smartare nu..8-)
Första och enda gången jag var tomte åt dom..


Nästa minne är jag inte så lättlurad..
Utan då är det min syster som åker dit..
Hon frågar mig vad jag helst vill ha av A eller B..
Jag svarar A och hon armbågar pappa i sidan och ler med hela ansiktet..
Och JA jag fick A i julklapp det året..

Åren gick och jul var inte lika vktigt längre..
Tomten hade inte längre hällt sirap i klockan..

Nu för tiden är det roligt att se syskonbarnen glädjas över julklapparna..
För det händer faktiskt..
Fast jag envisas med att säga att julen inte är lika stor längre..
Jag ser inte dom där tindrande ögonen som fanns på mig och mina syskon..

Ett litet roligt minne som bekräftar det är min då tvååriga systerdotter som sa
"Mamma, öppna du mina paket, så håller jag i katten"

För mig är julen förknippat med glada minnen..
Skönt det...