manolito68

Visst är det något speciellt..
Att ha med ungdomar att göra..

Ibland är det frustration..
Ibland är det helt underbart..

Men, en sak är säker..
Vi lever definitivt inte i samma värld..

Dock minns jag mycket väl..
Hur jobbigt det kunde vara att vara ung..

Att börja ta ansvar..
Är nog den svåraste biljetten till vuxna livet..

Det är då det kör ihop sig..
När dom tycker jag ställer för höga krav..

Och jag gör säkert fel många gånger..
När jag kräver mycket av dom..

För det är trots allt..
Mycket barn kvar i dom..

Charmen är när jag försöker bromsa dom..
Och dom vägrar lyssna på det..

Jag tycker det är possitivt..
Att med ungdomens iver..

Då och då få misslyckas..
För att dra lärdom av det..

Och jag kommer aldrig att säga som min far..
Var vad det jag sa....