Vår lille jägare

Den gamle katten är för slö..
För att orka fånga något..

Jag har i allla fall aldrig sett honom..
Ens försöka fånga en liten fluga..
Han tycker säkert det är ungdomens jobb..

Mellankatten är en riktig jägare..
Som släpar in allt möjligt..

Han tycker väl han är duktig..
Och vill bidra med mat till oss..

Vilket man man kanske skulle uppskatta..
Men, det kommer inte hända någonsin..

Trodde inte lillkissen kunde fånga något..
Men, nu är jag överbevisad..
tyvärr..

Han var på balkongen..
Och fåglarna flög väl runt honom..

Och det vattnades väl rejält i munnen..
Och när han fick chansen så hög han..

På en liten stackars fågel..
Som hamnade i hans käke..

Till fågelns räddning..
Så sprang lillfjant in i lägenheten..

Och med skrik och viftande..
Lyckades sambon och jag få honom att släppa pippin..

Gumman min plockade upp den rejält chockade fågeln..
Och kollade så katten inte hade gått för hårt åt den..

Efter det gick hon ut på balkongen..
Och lät den flyga i väg..

Det jag minns hårdast av händelsen..
Var fågelns dödsskrik när den satt i munnen på katten..
Det skar rakt in i hjärtat på mig..

Jag hoppas det var både första och sista gången han fångade något..
För han behöver inte bevisa något mer för mig..

Det räcker gott..
Och jag har lovat honom att han inte ska behöva vara hungrig..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback