manolito68

Den här lilla historia är sann in i minsta detalj..
Jag kan förstå om ni tvekar när ni läst den..

Men, ni som känner min far gör det inte..
För det är om honom den handlar om...

Det är iofs jag som ställer till det..
Men, han är huvudpersonen..

Det här hände i mitten på 90-talet..

Jag hade precis kommit hem från en lång bortamatch..
Skulle bara åka och köpa en liter mjölk på macken..
Sedan skulle jag slappa i soffan inför den nya veckan..

Jag kör in på macken..
Parkerar fel och ställer mig på personalparkeringen..
Jag har aldrig gjort det tidigare..
Men, något blev fel i huvudet..
Tänker först backa och ställa mig någon annanstans..

Men, jag ska ju bara köpa en liter mjölk..
Så jag struntar i det..
Går in och köper min mjölk..

Nu ska det åkas hem..
Letar i fickan efter nycklarna..

Hittar inte dom..
Kollar in i bilen...
H-ves jävlar...
Jag har låst in dom..

Det är nu cirkusen drar igång..
Måste ringa hem till mina föräldrar och få hjälp..
Än är pappa lugn..

Tills han ser vad jag parkerat..
Då drar han av den första salvan..
Jag biter ihop..

Jag måste ju ha skjuts hem..
Komma in i min lägenhet och hämta reservnyckeln

Chock nummer två= salva nummer två
Det finns ingen reservnyckel i lägenheten..
Jag har tydligen lagt den också i bilen..
Jag fortsätter att bita ihop..

När vi kommer ut ur lägenheten så rinner bägaren över för min just nu inte lugne far..
Jag har glömt lägga in mina vantar jag har på mig när jag cyklar till jobbet i ottan..
Ett par vantar som inte ens råttorna skulle vilja äta upp..
Dom, ja just dom..
Blir pappa skogstokig för att jag glömt ta in..
Jag biter ihop..

Nu är pappa så arg..
Att resten av resan tills jag är hemma och allt är frid och fröjd..
Kan inte bli värre..

Nu biter jag inte ihop längre..
Nu ber jag om ursäkt för all motgång tills vi är klara..

Ett besök hos polisen är nästa anhalt..
Dom kan inte hjälpa oss..
Men, det är lugnt..
Gränsen är nådd..
Han kan nämligen inte bli argare..
Än på dom stackars vantarna på pakethållaren..

Till slut får vi tag i en bärgare..
Som kan hjälpa oss att "bryta" sig in i bilen..

Innan vi skiljs åt..
Får jag en sista moralpredikan..

Jag lovar..
Dom där två timmarna glömmer jag aldrig..

Det var inte kul..
Men, helt klart en upplevlse..


Måste höra med honom om han minns...8-)