Att gnälla..

Att gnälla är lätt..
Att tycka synd om sig själv är ännu lättare..

Och då är det verkligen synd om en..
Det finns ingen som har så mycket otur..
Inte någon i hela världen..

Sen kom det en dag..

Jag läste om en kvinna..
Hon hade rest till Thailand...
Med den blivande mannen, deras tvååriga son och hennes mamma..

Hon gifte sig på juldagen..
Och livet lekte..

Och så hände det som bara inte kunde hända..

Den numera ökända vågen slog till..
Hon förlorade allt..
Man, son och mamma..

Tänk att behöva leva med detta resten av sitt liv..
Hon har säkert önskat både en och två gånger..
Att vågen kunde väl tagit henne med..

Det är vid dessa tillfällen..
Man inser att..

Man borde skämmas röven av sig..
Över att gnälla över minsta lilla sak..

Samtidigt som det inte går att tycka synd om alla som lider...
Då skulle jag inte ha annat att göra..

Men, ibland är det verkligen nyttigt att läsa en sån här historia..
För att uppskatta hur bra man verkligen har det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback